Midvinternattens köld är svår
tio små nissar i djupsnö går
rävsax under täcke vitt
knipsar nisse av på mitt
livet snabbt för honom tryter
snart i eget blod han flyter
Nio små nissar i midnattstimma
traskar fram under månljus strimma
ugglan hoar i sitt näste
istapp faller tyst från fäste
nisse spetsas utav tappen
tomte ligger död på trappen
Utanför dörren står gröten och ångar
åtta nissars intresse den fångar
under stigande hunger de faten nalkar
en stackars tomte på kanten halkar
han sliter, han kämper, han svettar sig blöt
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt
Många springor huset har
där sju tomtar in sig tar
katten som bak dörren ruva
slukar en med hull och luva
resterna av tomtehand
suger misse bort från tand
snabbt dom uppför bordsben kila
när sista tomten över kanten hasar
han tappar greppet och nedåt rasar
faller nedåt likt ett lod
mattan röd av tomteblod
Tomtar fem i väldig iver
springer runt, ty hungern river
nisse snubblar på sitt skägg
faller rätt på knivens egg
lilla nisse, stackars saten
rinner ut i sillsalaten
Fyra nissar har festat på sill
och nu de törsten släcka vill
mot glöggen de springa i samlad tropp
tar för sig av glöggen i varsin kopp
ner faller nisse i glödhett hav
som skållad mandel hans skinn faller av
Tre små tomtar i granen svingar
mellan ljus och änglavingar
nisse sig för nära våga
strax han stå i ljusan låga
doftar snart som vidbränd stek
ångrar då sin ystra lek
Två små tomtar kring sig titta
en smällkaramell då de hitta
nisse ner på den hoppa
men för detta den ej stoppa
i tak, på golv, på gardin med frans
finns nu nisses hjärnsubstans
för att kasta lite vatten
och under husbonns tunga toffla
nisse blir till krämig voffla
snön ligger vit lite här och var
inte en jäkla tomte finns kvar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar