fredag 23 oktober 2009

The Darkest of Days

.




Idag. Begravning.
Jag har fortfarande inte riktigt förstått.
Att han är borta.
Kommer att bli ett stort hål.
Inte minst för hans närmaste.
Familjen.
Världens bästa familj...

Åter igen idag.
Aldrig förut har mitt hjärta värkt så mycket.
Aldrig förut.
Att ta det sista avskedet.
Trodde en stund att mina ben inte skulle bära.
När jag kramade om familjen, de nära
kom inga ord...
Så svårt allt kändes.

Men jag hoppas att de vet.
De känner.
Kärlek till er alla!
Mina ögon är fortfarande tårfyllda.

Ulla-Britt hade sagt till mamma, något i stil med:
"Det var något speciellt mellan Börje och Ida"
Att få höra det värmer mig inifrån och ut.

Jag lämnade en hälsning
på en liten lapp.
Min kladd-lapp.
Hade tänkt skriva det rent.
Men jag klarade inte av det, inte idag.
Med darrande händer och tårar rinnande ner för kinderna.
Men jag lämnade min lilla tillknycklade kladd-lapp.

Kärlek till er alla.
Lena!
Vi hörs imorgon.






Nu ska jag försöka sova. Hade svårt med det natten till idag. Klumpen i magen gjorde så ont. Just nu känner jag mig mest bara emotionellt tömd. Hoppas att sömnen helar. Gör mig starkare. Ger mig energi, för morgondagens äventyr. Nattinatt internet-värld. Vi hörs/ses en annan dag.

Inga kommentarer: